Under månen






En promenad hem rensade min hjärna.
Jag vandrade i min lyckobubbla. En lugn värld där man kan tänka fritt.
Eller inte tänka alls.

Jag gick på en väg i en liten del av världen.
En värld som ibland kan kännas enorm.
Som att det är inte spelar någon roll om något är 3 eller 3000 mil bort.
Jag kan ändå inte nå det.

"Det är en liten värld".
Nej, det är det inte.
Det är en stor värld under ett litet tak.

Jag gick, lyckligt medveten om att vi alla lever under samma tak.
Och jag plötsligt fick jag en helt annan syn på månen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0