midahoe

"jag hade nästan glömt ditt tegelhus
men kvällen kom med samma bleka ljus
plötsligt minns jag stanken av
min godtrohet igen
en vän som inte riktigt var en vän

ett sött och billigt vin i dyr karaff
en bitter känsla sitter av sitt straff
det blåste mellan husen
vi tog varsitt håll i snön
natten när den feta damen sjöng

sångerna blev kedjebrev man hör
när molnen hängde tunga ovanför
att lämna tystnaden och alla lögner
utanför"
-"Kedjebrev" Lars Winnerbäck

Minnen. De har varit och är fortfarande en stor del av mig.
Jag har lätt för att stanna kvar i det förflutna.
Och när man tror att det väl är över. Dåtid. Imperfekt. Finito.
Då börjar minnena regna över en. Oväntat ösregn.
Och jag har inget paraply.