Jag får liksom ingen ordning
Fredag. Blandade känslor. Otroligt skönt med helg, men jag har nästan
tömt skåpet på böcker. Det borde inte få vara såhär mycket.
Stress. Hur ska jag hinna allt? Plugga, njuta, slappa, leva.
Jag ska försöka att bara vara. Det är fredag.
Kort dag i skolan. Cykla hem. Ljus höstdag.
Ta bilder vid sjön.
Motsägelsefullt. En vän sa att det är sådant hon aldrig skulle göra.
Ser inte det fina på hemmaplan. Jag höll med henne.
Vi hånade dem, dem som jag idag, några veckor senare är en utav.
Detta är inte riktigt hemmaplan för mig.
Jag har inte riktigt vant mig, är inte som de äkta små stadsborna,
kommer aldrig bli det.
Jag är uppvuxen på landet och det kommer på ett sätt alltid vara
hemmaplan för mig.
"Nånstans där så blev jag den jag är nu" - Lars Winnerbäck
tömt skåpet på böcker. Det borde inte få vara såhär mycket.
Stress. Hur ska jag hinna allt? Plugga, njuta, slappa, leva.
Jag ska försöka att bara vara. Det är fredag.
Kort dag i skolan. Cykla hem. Ljus höstdag.
Ta bilder vid sjön.
Motsägelsefullt. En vän sa att det är sådant hon aldrig skulle göra.
Ser inte det fina på hemmaplan. Jag höll med henne.
Vi hånade dem, dem som jag idag, några veckor senare är en utav.
Detta är inte riktigt hemmaplan för mig.
Jag har inte riktigt vant mig, är inte som de äkta små stadsborna,
kommer aldrig bli det.
Jag är uppvuxen på landet och det kommer på ett sätt alltid vara
hemmaplan för mig.
"Nånstans där så blev jag den jag är nu" - Lars Winnerbäck
Hon känner efter om det här är att vara fri
Hon känner efter om det här är att vara fri
Om det här är ett liv med någon mening i
Det är ingen som tjatar längre
Det är ingen här som ber henne stiga upp
Hon går och plockar och hittar sina gamla brev
Lite konstigt att läsa om gamla planer när hon vet hur det blev
Nu är det ingen som skriver längre
Det finns ingenting här som är värt att skriva upp
Ändå känns det som om hela världen sjunger
Har du kommit nånstans
Har du sumpat din sista chans
Är du framme nu
Har du valt en väg att gå
ett mål att sikta på
är det verkligen du?
Är det verkligen du?
Det fanns stunder när hon visste hur det skulle va
Men det är som om hon glömt vad som var så bra
Hon har för länge sen tappat lusten
Har för länge sedan glömt vad som var värt nånting
Hon minns bara stunder i periferin
Hon minns dagar när dom sopade undan krossat porslin
Nu är det ingen som bråkar längre
Det är ingen här som börjar gräla om ingenting
Ändå känns det som om hela världen sjunger
Har du kommit nånstans
Har du sumpat din sista chans
Är du framme nu
Har du valt en väg att gå
och ett mål att sikta på
är det verkligen du?
Är det verkligen du?
Hon känner efter om livet kan va lite mer
Det är grått som om ett moln träffat hennes kvarter
Det är ingen som pratar längre
Det är såna dagar som vänder allt upp och ner
Det är såna dagar som hela världen sjunger
Har du kommit nånstans
Har du sumpat din sista chans
Är du framme nu
Har du valt en väg att gå
och ett mål att sikta på
är det verkligen du?
Har du kommit nånstans
Har du sumpat din sista chans
Är du framme nu
Har du valt en väg att gå
och ett mål att sikta på
är det verkligen du?
Är det verkligen du?
Är det verkligen du nu?
Är det verkligen du nu?
Är det verkligen du?
Hela världen sjunger
Är det verkligen du?
Är det verkligen du?
Är det verkligen du nu?
"Söndag 13.3.99" - Lars Winnerbäck
Om det här är ett liv med någon mening i
Det är ingen som tjatar längre
Det är ingen här som ber henne stiga upp
Hon går och plockar och hittar sina gamla brev
Lite konstigt att läsa om gamla planer när hon vet hur det blev
Nu är det ingen som skriver längre
Det finns ingenting här som är värt att skriva upp
Ändå känns det som om hela världen sjunger
Har du kommit nånstans
Har du sumpat din sista chans
Är du framme nu
Har du valt en väg att gå
ett mål att sikta på
är det verkligen du?
Är det verkligen du?
Det fanns stunder när hon visste hur det skulle va
Men det är som om hon glömt vad som var så bra
Hon har för länge sen tappat lusten
Har för länge sedan glömt vad som var värt nånting
Hon minns bara stunder i periferin
Hon minns dagar när dom sopade undan krossat porslin
Nu är det ingen som bråkar längre
Det är ingen här som börjar gräla om ingenting
Ändå känns det som om hela världen sjunger
Har du kommit nånstans
Har du sumpat din sista chans
Är du framme nu
Har du valt en väg att gå
och ett mål att sikta på
är det verkligen du?
Är det verkligen du?
Hon känner efter om livet kan va lite mer
Det är grått som om ett moln träffat hennes kvarter
Det är ingen som pratar längre
Det är såna dagar som vänder allt upp och ner
Det är såna dagar som hela världen sjunger
Har du kommit nånstans
Har du sumpat din sista chans
Är du framme nu
Har du valt en väg att gå
och ett mål att sikta på
är det verkligen du?
Har du kommit nånstans
Har du sumpat din sista chans
Är du framme nu
Har du valt en väg att gå
och ett mål att sikta på
är det verkligen du?
Är det verkligen du?
Är det verkligen du nu?
Är det verkligen du nu?
Är det verkligen du?
Hela världen sjunger
Är det verkligen du?
Är det verkligen du?
Är det verkligen du nu?
"Söndag 13.3.99" - Lars Winnerbäck
Söndag
Regn. Växjö. Höst.
Bullbakarväder. Inneväder.
Tomt ute på gatan.
Plötsligt går grannen förbi. Det ösregnar men han verkar inte bry sig.
Vi står inne, förstår honom inte. Men han får oss ett le.
Några timmar senare går vi själva ut.
Regn. Växjö. Höst.
Vi möter ingen, ingen annan vill ge sig ut.
Det är bullbakarväder.
Vi har ätit bullar och får Växjö regn på oss.
Höst på min planet
Det skymmer fruktansvärt fort.
De orangefärgade löven syns inte så här dags.
Det är mörkt överallt, hösten är ganska grå.
Orange, men grå.
Gårdagen var orange, gul, röd och ljus.
Idag har det varit grått.
Jag är kluven när det gäller hösten.
Ibland gillar jag den, tycker det är mysigt och underbart.
Ibland går jag i ide.
Jag blir en blomma som vissnar lite för varje dag som går.
Men som ibland, när solen lyser, blir påminnd om sommaren och vaknar till, blommar ut.
Jag gillar det också.
Att sitta inne med en mugg varm oboy framför TV:n.
Att bara vara och lyssna på Lars Winnerbäck.
Han får allt att gå vidare.
Snart blir det gråa oranget igen.
De orangefärgade löven syns inte så här dags.
Det är mörkt överallt, hösten är ganska grå.
Orange, men grå.
Gårdagen var orange, gul, röd och ljus.
Idag har det varit grått.
Jag är kluven när det gäller hösten.
Ibland gillar jag den, tycker det är mysigt och underbart.
Ibland går jag i ide.
Jag blir en blomma som vissnar lite för varje dag som går.
Men som ibland, när solen lyser, blir påminnd om sommaren och vaknar till, blommar ut.
Jag gillar det också.
Att sitta inne med en mugg varm oboy framför TV:n.
Att bara vara och lyssna på Lars Winnerbäck.
Han får allt att gå vidare.
Snart blir det gråa oranget igen.
Välkommen!
Blogg... Har ingen aning om det här kommer fungera.
Men jag gör ett försök, ger det en chans.
Kul att du hittade hit!
Du är väldigt välkommen!
